Animering - Stop Motion

I tisdags gjorde jag och Pamela en kort stop motion animering. Jag har oftast inte så mycket tålamod, men det gick ändå rätt så bra. Vi valde att göra våran animering i lera. Idén till filmen kom från Pamela, och jag var kanske lite tveksam först, men ju mer vi arbetade med leran desto mer gillade jag den. Temat vi fick av Catharina var "Gränser/Identitet" och vi nailade det ;) Vi satsade på att hålla det hela väldigt enkelt, då jag inte kunde komma till skolan på torsdagen. Dock satt jag och redigerade våran korta filmsnutt i cirka sju timmar igår. Det blev en hel del olika varianter av filmen, jag sparade, började om, redigerade, sparade, började om... Första versionen jag gjorde blev helt okej, jag retuscherade inte bilderna alls (jag hade inte lärt mig hur man gjorde det än) och den blev så här:

Sedan upptäckte jag det här med retuschering, och plötsligt hade jag tålamod åt en hel by. Jag satt i timme efter timme för att sudda bort trådarna vi hade använt för att få våra former att gå upp för trappan (därav de sju timmarna jag nämnde innan). Jag vet inte om skillnaden blev enorm (min sambo sa att han inte ens såg trådarna i version ett förrän jag sa det), men det kändes på något vis tillfredsställande när det var klart. Jag lekte också lite mer med tiderna, i första filmen visas varje bildruta i 0,08 sek, men i denna sista version har jag anpassat detta mer för att få ett bättre flow i klippet. Så här kommer den, den retuscherade slutgiltiga produkten:

 Jag är faktiskt riktigt nöjd med vårat arbete. Jag är tacksam över att Pamela hade en sådan bra kamera, vilket underlättade arbetet. Jag tycker också att vi hade kul när vi arbetade, vilket jag treor är viktigt för att man inte ska ge upp. Jag skulle någon gång vilja göra fler sådana här stop motion filmer, men då skulle jag gärna ha en bättre kamera först.

"Allting skall göras så enkelt som möjligt - men inte enklare."

Albert Einstein 

Verkstadsveckan & en smula ångest

Det har minst sagt varit en händelserik vecka. Den började i måndags i Varberg. Jag hade valt Grafikverkstaden i första hand och fick den också. Jag var jättespänd på att få komma dit och att få veta vad vi skulle göra. I verkstaden fanns Börje och Tommy, två goa gubbar. Börje introducerade typ vad grafikverkstaden innebar, men han berättade mer anekdoter om sitt liv än vad han berättade om just grafik. Jag förstod att det handlade om att göra plåtar, kartonger, mallar som man sedan tryckte med. Vi fick börja arbeta med torrnål på kopparplåt. Jag glömde ta bilder på nålen men den såg ut ungefär som en virknål fast vass och rak. Mitt första tryck blev simpelt:

Det var tungt att jobba med torrnålen, man liksom ristade i den, och man skulle hålla nålen rakt. Det gjorde saken svårare. Man tryckte i en stor press på papper som var fuktigt.

Jag gjorde en plåt till, som också den blev simpel (det verkade vara mitt motto under veckan) och trycket av den såg ut så här:

Jag tryckte den flera gånger för att arbeta med färgen på olika sätt. Man rollade nämligen hela plåten med färg först, för att sedan i olika steg torka av den så att det mesta av den bara fanns kvar i skårorna.

Efter dessa två plåtar blev jag fruktansvärt deprimerad. Jag jämförde mina alster med de andras och jag var inte nöjd direkt. Alla andra fick sådana djup i sina bilder, och deras fantasi tyckte oändlig. Jag blev riktigt avundsjuk och ville mest att det hela skulle vara över. Jag prövade ändå att göra en mall i kartong och en i linoleum:

Kartong: Trycket är till vänster och mallen till höger.

Linoleummall.

Tryck av linoleummallen.

Jag blev väl lite bättre tycker jag på den sista mallen, men ju mer jag jämförde mig med de andra desto mer ledsen blev jag. Så jag lärde mig en massa men jag förlorade lite självförtroende. Jag struntade att gå på presentationen på fredagen för jag ville ärligt talat inte dela med mig av mina upplevelser där. Jag tvivlar en del på min förmåga att bli bildlärarinna, om jag inte kan arbeta med djup hur ska jag då kunna påstå att jag kan undervisa i bild som innehåller så mycket djup. 

Jag antar att man under hela livet kommer hitta saker man känner sig osäker på. Men detta var för mig omskakande. Kanske hade jag kunnat bli bättre om jag arbetade med grafik ofta, allt kan väl inte vara lätt från början?

Bildhistorik & sokratiskt samtal

Veckan som gick har varit mycket givande, men också väldigt uttömmande! I ett tidigare inlägg berättade jag och serieteckningsworkshopen, här kommer ett inlägg om resten av veckan.

Tis 8/9) Vi har fick diskutera och lära oss om bildens historia i Sverige. Det var lärorikt och upplägget på den lektionen var fantastiskt bra; kort introduktion - workshop - diskussion. Min minigrupp fick uppdraget att visualisera 70-talet. I min grupp var det bara jag från 4-6 och jag tycker det var kul att jobba med "nya" människor. Jag tycker också att vår plansch blev väldigt fin och informativ :) :) Jag tycker att bildämnets historia blev väldigt tydlig med det här upplägget.

Av: Jessica, mig, Henric och Mikael.

Tor 10/9) Vi fick en introduktion till det didaktiska förhållningssätt man jobbar efter på BVK. Jag var verkligen trött den dagen, hade svårt att ta in det som Catharina pratade om. Det handlade i stora drag om hur man lär ut bild. Hon diskuterade bland annat bildämnet sett ifrån Lars Lindströms modell om estetiska lärandeformer:

Jag hittade en väldigt intressant artikel av Leif Mathiasson med bland andra Lars Lindström som är värd att läsa: Konsten lär oss förstå livet.

Fre 11/9) På fredagen hade lärde vi oss om och fick ha ett sokratiskt samtal. Wow vad häftigt det var, jag kände igen metoden när jag läste om den i ett kompendium vi fått. Jag har liknande samtal med familj och vänner rätt ofta. Men att helt utgå från det "regelverk" som finns för sokratiska samtal var fantastiskt. Vi började det hela med att kolla på två klipp från Youtube: "The Delicious" 1/2 och "The Delicious" 2/2. Dessa korta snuttar blev grunden för vårt samtal, samt inledningsfrågan "Vad handlar filmen om"? Samtalet som följde var otroligt spännande-nyttigt-informativt-lärorikt. Det sista yttrandet som på något sätt sydde ihop vår samtalssäck stod Frida för; "Man byter inte kön, man korrigerar kön". Efteråt kände jag mig helt slut, på ett riktigt bra sätt.

Serieteckningsworkshop

I måndags hade vi en fantastisk workshop! Vi fick lära oss om serietecknande, och vi gjorde några serier själva också. Jag har svårt att sätta ord på vad jag lärde mig, sådant brukar komma till mig i efterhand när jag i en situation upptäcker att "Aha!, här har jag användning av det vi gjorde på workshopen!" Hoppas ni förstår vad jag menar :P

Den första uppgiften vi fick var att vi i mindre grupper skulle göra serier gemensamt. Jag arbetade med Irma och Linn. Jag tycker jag fick till en bra text på vad vi gjorde exakt på bilden nedan:

Den här serien påbörjade jag. Så jag är ansvarig för ruta ett och
ruta fyra. Vi skissade alla med blyerts så jag fyllde i med svart
tusch i efterhand så att det bilderna skulle synas när jag
fotade.

Jag blev riktigt nöjd med alla de tre serierna som vi knåpade ihop. Framför allt så hade jag roligt! Jag har fortfarande lite svårt att förstå att det kan vara såå kul att lära sig något. Det måste jag försöka komma ihåg och inspireras av när jag själv undervisar!


 En annan uppgift vi fick var att vi skulle göra en serie på fyra-sex rutor där vi skulle inspireras av något som hänt oss i vårt dagliga liv. Det blev en hel del serier som jag kände att jag kunde relatera till. Min handlade om mig och min sambo;

Tyvärr tror jag att budskapet gick lite förlorat, men jag var ändå nöjd med den som ett sorts första försök.

Överlag så var det en underbar dag, och vår lärare var himla inspirerande. Jag slänger in en länk till hans hemsida för andra som också vill bli inspirerade: http://www.henrigylander.com/

"I konsten är den ena idén lika bra som den andra". 

                                                                      Willem De Kooning

Första veckan

Wow vad många nya intryck jag har fått den här veckan. Att studera vid HDK känns som ett privilegium, och jag önskar att jag fick vara där hela min studietid (minst). Introduktionen var bara den mäktig, mer så än den vi fick allra första dagen på programmet för ett och ett halvt år sedan.

Första dagen med "riktig" lektion hade vi i tisdags. Vi fick snabbt skissa av varandra först med valfri penna, och sedan med pastellkrita. Kritan var rolig att testa, men var nog inte min bästa vän. Vi prövade också att använda "fel" hand när vi skissade av varandra och slutligen gjorde vi ett porträtt där vi inte ens tittade på pappret utan bara på den partner vi hade för tillfället. Det var så spännande, så kul och ett utmärkt sätt att börja kursen på.

Vad jag tog med mig från lektionen var en ny sorts avslappnad attityd som jag inte hade innan. Det var väldigt roligt och nyttigt att börja kursen med att släppa lite prestationsågren. Vi fick också vår allra första uppgift, men mer om den kommer i nästa inlägg! :)

Jag har stora förhoppningar på kursen. Den har börjat så bra och jag kan ana att det bara kommer att bli bättre. Jag förväntar mig att jag kommer lära mig en massa, ha en hel del kul och att jag i slutet kommer önska att det bara kunde fortsätta i evigheter.

"There is no excellent beauty that hath not some strangeness in the proportion"

Sir Francis Bacon