Slutreflektion Gestaltningsarbete

Inledning och ”Vad”

Jag har under gestaltningsarbetet arbetat helt utifrån mig själv med stort stöd från handledningsgruppen. Det hela började med en fundering kring varför jag inte är rädd för att dö, vilket ledde till att jag ville utforska mitt eget försök till att begå självmord och slutade vid en tanke kring depressioner och vilka uttryck som kan gömma sig i en depression. Detta blev ramen för mitt arbete och även om jag till viss del svarat på några av de funderingar jag hade så känns det som att det fortfarande finns mycket kvar att utforska.

Genom arbetet har jag förstått att den egna processen är oerhört viktig, dock kan den lätt avstanna eller bli platt utan en tredje part (i mitt fall handledningsgruppen), som kan knuffa igång en kanske avstannad eller stillastående process. Det blir också oerhört viktigt att denna tredje part är insatt och är på någorlunda samma nivå för att ”knuffandet” skall spela någon roll. Om man sätter in detta i ett klassrumsperspektiv så tycker jag att det blir tydligt att elever måste få skapa forum för diskussion i sitt görande. Det torde gälla alla ämnen. Genom diskussion anser jag att de får vidare inspiration vilket skulle leda till ett bekräftande i deras arbeten. Det är då upp till läraren att skapa en trygg miljö och grupper där eleverna litar på varandra.

Exempel:

Eleverna skall under ett par bildlektioner lära sig om och arbeta med gammalt material, i enlighet med Kursplanen för bild i åk 4-6 (Skolverket, 2011). Eleverna får under tidigare bildlektion en uppgift att samla in sådant som de eller föräldrarna vanligtvis kastar (tidningar, papper, reklam, egna bilder etc.). Genom detta inkluderas eleverna i processen, och för de elever som inte har möjlighet att samla tar läraren givetvis med sig sådant som den tänkt kasta i vanliga fall. Läraren samlar ihop materialet och har sedan en diskussion med eleverna om vad de föreställer sig att de kan göra med materialet. Sedan får de arbeta själva, eller tillsammans med att skapa utav materialet. Läraren bör då uppmuntra diskussion och att eleverna låter sig inspireras av varandra. Eleverna kommer antagligen att ha olika mycket kunskap om hur man arbetar på detta sätt, vilket gör att diskussionerna ur ett sociokulturellt perspektiv blir oerhört viktigt (Säljö, 2012, S.193-196).

Detta exempel kopplar jag samman med det arbetssätt vi har haft under L6BD10. Tillsammans har vi utvecklat varandra och våra sätt att arbeta på. Det jag dock inte kan svara på är om alla utnyttjat den hjälp som funnits att få.

Hur kan mitt gestaltningsarbete användas i bildämnet?

Det tema jag arbetade utifrån var ”självmord”, ett sådant tema tror jag inte är användbart i skolan. Därför blir temat i sig oanvändbart. Arbetssättet är däremot väldigt viktigt. Jag har hela tiden gått vidare i mitt projekt genom dialog med handledningsgruppen. Jag har alltså genom stöttning utvecklat mina idéer och frågeställningar. Utifrån detta formulerade jag också exemplet ovan, vilket svarar på hur delar av mitt projekt blir användbart i skolan. En av mina grundtankar var också att återanvända material, vilket jag till viss del gjorde genom att arbeta i en gammal bok. Detta är också något som finns i Kursplanen (Skolverket, 2011) och ett oerhört viktigt område. Detta går för övrigt också i linje med Göteborg Universitets miljöcertifiering och mål (Göteborgs Universitet, 2015).

Eftersom eleverna själva får ta med material för användning lär de sig värdet av att inte överkonsumera (Världsnaturfonden WWF, 2008). Detta är något som Bey (citerad i Smith, 2008, s.9) diskuterar som en viktig egenskap som utforskare av världen vilket också är något jag önskar förmedla till mina framtida elever.

Varför har jag arbetat på detta sätt?

Eftersom vi har haft så fria tyglar under gestaltningsarbetet tyckte jag att det var viktigt att arbeta med något som utvecklade mig själv. Därför fanns inte många tankar på de didaktiska frågorna med mig under arbetets gång. Jag undrade dels varför jag var så okej med att dö, och på något sätt ville jag också förmedla en känsla som jag som deprimerad har. I och med stöttningen jag har fått från handledningsgruppen har jag också vågat öppna upp mig själv för dessa frågor och tankar, samt att jag vågat förmedla dem vidare. Jag har insett vikten av stöttning och gruppdynamik. För många är det en självklarhet, men detta är alltså något jag upptäckt under arbetets gång.

Varför ska man då arbeta på detta sätt i skolan? Som jag tidigare beskrivit är grupparbete något som hjälper eleverna att utveckla varandra. Detta är ur ett sociokulturellt perspektiv något viktigt för barns utveckling (Säljö, 2012, S.193-196). Han beskriver den proximala utvecklingszonen där en mer ”kompetent” kamrat stöttar kollegor och dylikt i deras process, detta i enlighet med att vissa elever kommer ha flera förkunskaper om återanvändning, kollage och grupparbete än andra. De hjälper varandra att utvecklas och givetvis finns läraren till hands för ytterligare stöd. En kort sammanfattning av den proximala utvecklingszonen återfinns här.

Didaktik och en hel del från Skolverket

”En elevaktiv undervisning som utgår från elevers erfarenheter, intressen och behov ger eleverna möjlighet att ha en aktiv roll i undervisningen.” (Skolverket, 2015, s. 15).

Så skriver man i en rapport från Skolverket, vilket styrker min uppfattning om att samarbete och grupparbete är bra för eleverna. Dessutom tänker jag att eleverna under min tänkta lektion inte får restriktioner kring vad de skall göra med materialet de samlat in, utan att de genom diskussion får inspiration. Givetvis kan det vara bra att man som lärare försöker styra lektionen lite så att alla faktiskt försöker skapa med materialet.

Så här i slutskedet av gestaltningsarbetet känner jag mig faktiskt förvirrad och vet egentligen inte vad jag vill ha sagt mer. Jag återvänder till de didaktiska grundfrågorna för att försöka ge mig själv och er som läser detta lite klarhet:

• Vem ska lära sig? Vad ska individen lära sig?

I det här faller har jag lärt mig massvis genom processen som varit gestaltningsarbetet. I en undervisningssituation förutsätter jag att det är elever i åk 4-6 av olika bakgrund och karaktär som skall lära sig. De får lära sig samarbete, återanvändning  och lite miljömedvetenhet. Rent individuellt kommer de lära sig olika saker på olika sätt beroende på utgångspunkt och förkunskaper.

• När ska individen lära sig? Med vem ska individen lära sig?

Egentligen är de punkter jag tar upp viktiga för ett livslångt lärande (Skolverket, 2011). Visserligen sker en del av lärandet under mina påhittade lektionstillfällen, men saker som samarbete och miljömedvetenhet är något jag anser att alla bör på utforska och lära sig. Jag har personligen lärt mig samarbete men också vikten av att tro på det man gör. Svaret på första frågan är egentligen ”hela tiden” och svaret på den andra blir ”tillsammans” med sin klass och läraren.

• Var ska individen lära sig?

Jag anser att eleven hela tiden skall lära sig saker som jag tagit upp, och därför blir svaret på ”var?” överallt, men framför allt i skolan i alla ämnen.

• Hur ska individen lära sig? Genom vad ska individen lära sig?

I detta fall får eleverna och varje individ lära sig genom att pröva. De lär sig i diskussionen med varandra och med läraren, och i sitt görande. De blir utforskare, och jag tror att de genom sitt utforskande lär sig oerhört mycket.

·         Varför ska individen lära sig?

”I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.” (Skolverket, 2011).

• För vad ska individen lära sig?

Jag hänvisar åter till Skolverket, där man inledningsvis skriver:

”Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. […] Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.” (Skolverket, 2011).

Som lärare har man som jag förstår det ett uppdrag att fostra eleverna i en demokratisk och samhällsnyttig anda. Genom grupparbete med miljötänk anser jag att man gör just detta.

Slutligen

Det har varit en otrolig tid, dessa fem veckor. Det känns som en oerhörd sorg att vi efter Januari inte kommer ha den klass vi verkar i just nu. Stöttningen har varit otrolig och när jag nu sitter och skriver detta inser jag att jag lärt mig mer än vad jag först trodde att jag skulle göra.

Tack för mig!

Referenser:

Göteborgs Universitet. (2015). Globalt Engagemang. Hämtad 2015-12-03 från http://www.gu.se/omuniversitetet/vision/globalt-engagemang

Skolverket. (2011). Kursplan. Bild. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2015). Delaktighet för Lärande. Stockholm: Skolverket.

Smith, K. (2008). How to Be an Explorer of the World. London: Penguin Books.

Säljö, R. (Red). (2012). Lärande, Skola, Bildning. Grundbok för Lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Världsnaturfonden WWF. (2008). Jordens Resurser Konsumeras i Rasande Takt. Hämtad 2015-12-03 från http://www.wwf.se/press/1199635-jordens-resurser-verkonsumeras-i-rasande-takt